Namnlöst

Dermatofytos eller ringorm hos häst
Förekomst
Ringorm förekommer överallt och under hela året om än höst och vinter är den period då flest fall diagnostiseras. Det anses allmänt att fuktigt väder gynnar dermatofyter.
Symtomen varierar lite beroende på vilken art som infekterat hästen. Man ser även skillnader mellan individer. En generell inkubationstid på 14 dagar anges i litteraturen. De första symtomen är vanligtvis lindriga hudansvällningar där håren reser sig och sedan bildas krustor, som senare ramlar av. Ovala/runda hårlösa partier av varierande storlek (ett par centimeter i diameter) med torra hudflagor eller en fuktig yta kan ses som en följd av detta. Förtjockad hud kan också ses som symtom.
Trichophyton (T) equinum tycks i allmänhet ge en fuktigare infektion, medan Microsporum (M) equinum ger en torrare variant med något större hårlösa partier.
Klåda förekommer sällan. Huvud, hals och bål angrips i första hand, vilket är logiskt vid direktsmitta med tanke på hästars sociala beteende och smitta från utrustning som till exempel sadelgjorden.
Symtomen som beskrivs ovan är typiska för ringorm, men det förekommer även mindre typiska fall utan håravfall.
Sekundär infektion med bakterier förekommer också. Då ses vanligen en djupare inflammation/infektion.
Smittämne
Dermatofyter är en grupp mögelsvampar som delas in i tre genus. Dels Trichophyton och Microsporum, som orsakar ringorm hos djur och människa, dels Epidermophyton, som är kopplad till människa.
Olika dermatofytarter har olika djurslag som huvudvärd och deras förmåga att ge symtom varierar därför mellan dessa djurslag. För hästarnas del är det framförallt två arter som är aktuella, nämligen T. equinum och M. equinum. På SVA ses T. equinum oftare än M. equinum vid odling av prover från häst. En tredje art, T. mentagrophytes (gnagare som huvudvärd) förekommer också om än mer sällan. Även andra arter kan undantagsvis infektera häst, som M. canis (kattens dermatofyt) och T. verrucosum (från nötkreatur).
Smittvägar
T. equinum och M. equinum har häst som huvudvärd och smittar direkt mellan hästar, men även indirekt med utrustning, inredning och ryttares kläder med mera. Ett klassiskt ställe för ringorm är sadelgjordsstaden när man lånat sadelgjord av en smittförande häst. Här blir det också varmt och fuktigt, vilket gynnar svampen. Svampen bildar sporer vid infektion. Dessa ramlar av djuret eller fastnar på utrustning och kan överleva i miljön månader till år för att på nytt infektera mottagliga individer. Den mindre vanliga arten T. mentagrophytes har smågnagare som huvudvärd och dessa kan smitta hästar medan smitta mellan hästar av denna art inte är lika vanligt.
En god regel för att förhindra smittspridning i ett stall kan vara att alla nya hästar får stå i karantän tre veckor. Även många andra infektionssjukdomar hinner bryta ut och kan åtgärdas inom denna tid. Om inkubationstiden inte stämmer i tiden med det tillfälle man tror att hästen fått smittan ska man komma ihåg att sporer kan ligga länge i miljön och på så sätt infektera hästar även hemma i det egna stallet och kanske inte alltid via yttre kontakter. Man har på ridskolor ibland konstaterat att smittan gett ringorm på några hästar och sedan har det hela lugnat ner sig för att sedan poppa upp på några andra hästar som smittats via miljön. Köps en ny häst in, som inte haft ringorm tidigare, kan det också starta hela karusellen igen om den smittas från miljön.
Patogenes
Sjukdomsprocessen är ovanlig så till vida att ingen levande vävnad invaderas av organismen utan endast den förhornade delen av överhuden koloniseras. Dermatofyter är så kallade keratinofila svampar, vilket innebär att de utnyttjar hornämne (keratin), som finns i hud, hår och klor, som näring.
Svampen producerar ämnen (keratinaser och proteolytiska enzym) som bryter ner delar av överhud, hår och hårsäckar.
Översta hudlagret luckras upp och hårstrån går av som ett resultat av detta. Svampen själv och nedbrytningsprodukter från svampen orsakar ofta en inflammationsreaktion. Detta ses som en rodnad och ibland även svullnad i huden. Ett mer eller mindre ringformat hårlöst område bildas allt eftersom svampen letar sig utåt i jakt på nytt hornämne för sin överlevnad. Det händer även att en lokal allergisk reaktion uppstår hos det drabbade djuret. Dermatofyter hämmas av vissa proteiner som finns i serum, därför orsakar svampen inte skador i de djupare hudlagren där blodkärl finns.
Sjukdomen spontanläker i allmänhet inom 8-12 veckor och genomgången infektion ger relativt lång immunitet.
Summering av information från anamnes, symtom och mykologisk undersökning av hår, hud och krustor ger diagnos.
Anamnes: Oftast har flera hästar i stallet symtom. Nyanlända hästar eller tävlingsstall, ridskola eller liknande.
Symtom: Var på kroppen symtomen uppstår är en bra början, för övriga symtom se ovan.
Mykologisk undersökning: Direktmikroskopi och odling.
Vid mikroskopi på hår och/eller hud letar man efter så kallade artrokonidier (sporer) som kan ses hos häst. Detta görs samma dag som provet kommer in och kan ofta också läsas direkt. Ibland måste provet dock ligga 1-3 dygn och lösas upp av kaliumhydroxid för att man ska kunna bedöma provet. Direktmikroskopi är användbart på prov från häst och nötkreatur men däremot inte på prov från katt eller hund på grund av att hos de senare ses mycket sällan artrokonidier.
Positiv mikroskopi tillsammans med symtomen är en stark indikation på att det rör sig om ringorm.
Odling tar tyvärr längre tid av den enkla anledningen att deramatofyter inte växer särskilt fort. Mellan 3-7 dagar får man räkna med innan svampen börjat växa ut. Är djuret behandlat med medel mot svamp kan det ta veckor innan något visar sig, om det växer över huvud taget. Därför hålls alla odlingar i cirka tre veckor på SVA innan slutsvar går ut, om det inte varit positivt innan. Odling kan ge svar på vilken art det rör sig om, vilket kan hjälpa till vid sanering, då det är viktigt att veta om det är hästens egna ringormsarter eller om smittan kommer från katt eller möss i stallet.
Om hästen svarar på insatt behandling mot ringorm kan det också användas som hjälp för diagnos.
Differentialdiagnoser:
Streptotrikos (eller regnskållor) som orsakas av bakterien Dermatophilus congolensis (se mer under Streptotrikos).
Bakteriell follikulit exempelvis orsakat av Stahylococcus aureus eller beta-hemolysernade streptokocker.
Insektsbett och överkänslighet mot dessa.
Håravfall av andra orsaker, t.ex alopecia areata, ockult sarkoid eller pemhigus foliaceus.
Provtagning
Provtagning för ringorm ska göras med omsorg. Ett slarvigt taget prov kan ge ett felaktigt negativt svar.
Efter försiktigt ”duttande” med sprit som får avdunsta tas prov i de yttre delarna av förändringarna, där svampen finns.
Provmaterialet utgörs av hudflagor och hårstrån som rycks loss från ytterkanten. Det är viktigt att laboratoriet får en tillräcklig mängd att arbeta med. Med tillräcklig mängd menas 100-talet hårstrån eller en matsked krustor alternativt Materialet läggs torrt i till exempel ett kuvert (för undvikande av att miljömögel ska växa över) och skickas till laboratorium som analyserar för svamp, med begäran om undersökning av "dermatofytos". Begär direktmikroskopi och Få hårstrån i ett plaströr med statisk elektricitet och risk för fukt (med risk för mögelöverväxt) avråder SVA med Behandling
Ringorm läker ut hos de allra flesta hästar på cirka 8-12 veckor, även utan behandling. Men eftersom denna svampinfektion kan vara mycket smittsam mellan hästar och även smittar människa och ibland andra djur, bör de infekterade djuren ändå behandlas för att förhindra smittspridning och påskynda läkningen. Infektionen hos häst behandlas företrädesvis med enilconazol, som finns i tvättlösning för utvärtes bruk, fyra gånger med 3–4 dagars intervall. Licens krävs för att man ska kunna skriva ut preparatet. Men det är ingen svårighet att få licens då andra preparat saknas till häst.
I vissa länder används även andra medikamenter vid behandling, men bland annat på grund av restriktioner för läkemedelsförskrivning till livsmedelsproducerande djur inom EU är utbudet begränsat. Många läkemedel blir dessutom mycket dyra vid behandling av en häst. Till yttermera visso är biverkningsrisken betydligt större vid behandling med invärtes läkemedel som itraconalzole och griseofulvin med flera.
Vaccin går enligt tillverkaren att använda både som behandling och profylax mot ringorm – se vidare FASS vet.
Om hästen drabbats av en bakteriell hudinfektion till följd av ringorm så läker de ofta ut samtidigt med ringormen, men i vissa fall krävs behandling även för denna.
Isolering
För att förhindra smittspridning bör hästar i ett infekterat stall inte flyttas förrän minst 14 dagar har förflutit efter avslutad behandling med veterinära läkemedel och sista hästen avläkt. Hästar med ringorm bör separeras från friska hästar. Håll god hygien och tvätta händer med tvål och vatten efter hantering av de infekterade hästarna.
Att låta nya hästar stå i karantän tre veckor, då även många andra infektionssjukdomar hinner bryta ut och kan åtgärdas inom denna tid, är en generellt god regel.
I hästsporternas tävlingsreglementen anges att hästar inte får tävla om de visar några tecken på smittsam sjukdom eller kommer från stall där smittsam sjukdom förekommit. Ringorm är definitivt att betrakta som smittsam sjukdom (och dessutom en zoonos), som bör föranleda tävlingsstopp tills infektionen är avläkt på stallets hästar.
Stallrengöring och desinfektion
I samband med behandling ska sanering av stall samt stallutrustning göras. Det är av största vikt att stallet och hästtransporter rengörs ordentligt efter ett ringormsutbrott, då svampsporer finns kvar i miljön som boxinredningar, i transporter, sadelkammare och på utrustning som borstar, vojlockar etcetera. All desinfektion ska föregås av ordentlig mekanisk rengöring, så att smuts som kan ligga skyddande över sporerna inte Desinfektionsmedel med god effekt för box– och stalltvätt finns i fackhandeln. Kontrollera att det har effekt även mot svampsporer. Följ anvisning på förpackningen. Övrig utrustning bör rengöras med desinfektionsmedel och/eller tvättas i Hår och tagel från borstar, strömaterial från stallgången med mera, kan förstöras genom exempelvis bränning eller kompostering vid hög temperatur Andra utsatta platser, som staket runt hagar och paddockar där hästarna ofta står, kan Profylax
Vaccin mot ringorm finns att tillgå i Sverige. Det går att vaccinera både som profylax och under pågående infektion, se Har ett stall drabbats av ringorm ska besökande ryttare och hästägare informeras om detta så att de kan undvika smittan. En god regel är att vara försiktig med lån av vojlockar, borstar och annan utrustning.
Om man varit ute och tävlat kan man också duscha och schamponera sin häst innan inträde i hemstallet. Man får då mekaniskt bort de eventuella sporer som ligger på hårremmen och som ännu inte hunnit kolonisera. Detta är ingen hundraprocentig metod, men sänker smittrisken.
Större stallar med stor omsättning av hästar, som tävlings- eller försäljningsstall eller ridskolor, kan ha återkommande problem. Detta kan bero på att saneringen inte utförts fullt ut eller att individer med smitta kommer in. Eftersom en viss immunitet uppstår efter genomgången infektion kan det vara så att en nyinkommen häst plockar upp smittan vid ankomst och utvecklar symtom lika gärna som att den nya hästen faktiskt har smittan med sig till stallet.
Zoonosaspekt
Dermatofyter kan smitta till människa och då framförallt barn, äldre och människor med nedsatt immunförsvar. Symtom hos människa är oftast lindriga hudproblem med små ringformade och ibland fjällande lesioner. Mer ovanligt ses större vätskande sår eller krustabildningar och förtjockad hud och orsakar då naturligtvis ett större lidande. I de fall barn eller vuxna människor är smittade, bör läkare kontaktas för att rätt diagnos och behandling ska kunna sättas in. Behandlingen är i allmänhet enkel och effektiv med salva eller kräm som stryks på lokalt.
Vad säger lagstiftningen?
Sjukdomen är inte anmälningspliktig i Sverige.
Vanliga frågor
1. Är ringorm en smitta som gör att jag inte får tävla med min häst?
- Ja. I hästsporternas tävlingsreglementen anges att hästar inte får tävla om de visar några tecken på smittsam sjukdom eller kommer från stall där smittsam sjukdom förekommit. Det är SVAs uppfattning att ringorm definitivt är att betrakta som en smittsam infektionssjukdom som bör föranleda tävlingsstopp tills stallet är fri från smittan.
2. Fungerar vaccinet mot ringorm hos häst?
- Vaccinet är relativt nytt i Sverige och därför finns ingen samlad bild över hur utfallet varit vid vaccinering. Enligt tillverkarens studier ska vaccinet fungera både förebyggande och vid utbrott påskynda läkning.
3. Hur saneras en stor ridskola framgångsrikt?
- Svårt och jobbigt att genomföra, men om man inte vill göra det fullt ut kan man lika gärna låta bli, eftersom man - Börja med att tänka igenom hur hästar och folk rör sig i stallet/stallarna och hur vardagen fungerar. Försök komma på alla ställen som kan vara smittade med sporer. Gör upp en saneringsplan, gärna tillsammans med stallets veterinär och följ sedan denna. Råden som står nedan kan hjälpa till att ta fram planen.
- Informera alla som rider eller besöker stallet att det finns ringorm och att man bör tänka på hygien och duscha efter besök samt tvätta kläder i 60 °C.
- Isolera drabbade hästar. Avdela någon att sköta dessa eller ta dem sist så att inte smittan kommer med till övriga hästar. Tänk på klädbyte och personlig hygien för att inte bära omkring på sporer. Även under skor, ridstövlar mm finns sporer. Om isolering inte är ett alternativ bör man behandla alla hästar som har kontakt med varandra.
- Behandla hela hästen. De lösningar som ska sitta kvar på hästen är mer effektiva jämfört med sådant som sköljs av.
Om det är praktiskt svårt att bada hela hästen flera gånger kan man efter ett första helbad badda ett stort område runt omkring de synliga förändringarna. Följ för övrigt tillverkarens rekommendationer.
- Mekanisk rengöring. Skura boxar/spiltor där hästar med symtom stått och även närliggande boxar/spiltor mm. Glöm inte gemensamma utrymmen, som duschspilta, transport med mera.
- När tillfälle ges rekommenderas att hela stallet tvättas med efterföljande desinfektion med lämpligt medel som kan köpas i fackhandeln. Om möjlighet finns är det bra om stallet kan stå tomt till dess stallet torkat upp efter rengöring.
- Man kan bränna eller kompostera tagel, hår, stöv med mera.
- Även sadlar, borstar med mera måste saneras med lämpliga medel.
- Varje häst bör ha egna borstar och utrustning, låna inte emellan hästar.
- Vaccinering kan vara en utväg om man har problem som återkommer. Man grundvaccinerar två gånger med 14 dagars mellanrum. Om fortsatt skydd önskas ska hästen revaccineras var 9:e månad och även då två gånger med 14 dagars 4. Kan ja flytta min häst innan odlingssvaret är klart?
- Preliminärsvar brukar gå ut efter sex till tio dagar och slutsvar efter tre veckor på dessa odlingar. Vid positiv odling, liksom vid positiv direktmikroskopi svaras det ut omgående. Det bästa är att inte flytta hästen till ett nytt stall förrän man vet vad det är och förrän den är slutbehandlad om det är ringorm eller något annat smittsamt. - Om den måste flyttas innan dess, skall den betraktas som smittfarlig och bör isoleras tills analyssvar och eventuell behandling är klar. Om analyssvaret inte är klart vid flytten, bör man för säkerhets skull tvätta den i lämpligt medel mot ringorm innan flytt till isoleringen i det nya stallet. Man får dock respektera om mottagande stall inte är så villiga att ta emot hästen, om de inte känner att det finns möjlighet att isolera hästen på ett bra sätt.
751 89 UPPSALA, 018-67 40 00, fax:018-30 91 62

Source: http://www.visionhastvarmdo.se/visionhastvarmdo/dokument/Ringorm_info_fran_SVA.pdf