Silverax och kyskhetsträd

Silverax och kyskhetsträd: örter som kvinnor har satt värde på i
århundranden.

En kvinnas livskvalité förknippas ofta med en bra hormonell balans under hennes reproduktiva och menopausala
år. Störningar i hormonbalansen kan leda till menstruationsproblem såsom oregelbundna och kraftiga blödningar,
symtom på premenstruella syndromet (PMS), samt menopausala besvär senare i livet. Det finns ett starkt behov
av terapier för att behandla dessa problem eftersom det uppskattas att över 30 % av alla kvinnor upplever PMS-
symtom under sina reproduktiva år. Dessutom kommer 3 500 kvinnor i USA varje dag in i den menopausala fasen
och av dem får majoriteten avsevärda problem. Medan den västerländska medicinen behandlar dessa problem
med läkemedel, ofta med oönskade biverkningar, erbjuder örter som kyskhetsträd (Vitex agnus castus) och
silverax (Cimifuga racemosa) ett alternativ för kvinnor som vill ha en säker, naturlig metod för att lindra
menstruationscykeln och menopausala besvär.
Kvinnor berikas av naturläkemedel

Från tidernas begynnelse har kvinnor haft ett speciellt förhållande till jorden. Under de tidiga civilisationerna
samlade kvinnor vilda växter till mat och medicin och upptäckte värdet av dessa växter genom så väl intuition som
”trial and error”. Denna dyrbara kunskap gick i arv från generation till generation och blev basen för den
traditionella örtmedicinen. Dessa traditionella örtmedicinsystem omfattade medicinska växter med en speciellt
läkande effekt på kvinnor såsom silverax, en ört omhuldad av indiankvinnor i Amerika och den europeiska örten
kyskhetsträd, även känd under namnen munkpeppar och munkört.
Ayurveda, den traditionella indiska läkevetenskapen som går tillbaka 5000 år i tiden använder också flera örter
som fokuserar på kvinnors speciella behov. Shatavari (Asparagus racemosus), den viktigaste kvinnospecifika
örten i Ayurveda och ashwagandha (Withania somnifera) har ett brett spektrum av tillämpningar kopplade till sina
starkt föryngrande egenskaper, särskilt på de kvinnliga reproduktiva organen.
Kyskhetsträdet: en balanserande ört från Medelhavet

Denna ört består av de torkade, mogna frukterna av kyskhetsträdet, en buske som växer i Medelhavsområdet.
Den har en rik historia som ett botgörande medel för kvinnor med de första medicinska uppteckningarna gjorda av
Hippokrates under fjärde århundradet f Kr. Idag används kyskhetsträdet i stor omfattning i Europa i behandlingen
av sådana kvinnliga åkommor som PMS, dysmenorrhea (smärtsamma menstruationer), mastodynia (ömma
svällande bröst) och menopausen. Den används även för att normalisera reproduktionshormonerna när kvinnor
slutar att äta P-piller, för mild endometrios (utlokaliserad eller felbelägen livmoderslemhinna) och problem med
fruktsamhet. Den tyska E-kommissionen, en regeringsbyrå med ansvar för registreringen av växter med
traditionellt och kliniskt etablerade hälsoeffekter, erkänner att extrakt av kyskhetsträdet är ett effektivt
behandlingsmedel för onormal menstruationsrytm, mastodynia och PMS-besvär.
Funktionella störningar i menstruationscykeln tolkas typiskt nog som tecken på hormonell obalans med
östrogendominans och progesteronbrist under den luteala fasen jämte hyperprolactenemia (överkott på
mjölkbildningshormon i blodet). Kyskhetsträd innehåller en mängd aktiva beståndsdelar som påverkar olika sidor
av det reproduktiva systemet och skapar en balanserande eller normaliserande effekt. Några av dessa aktiva
komponenter inkluderar essentiella oljor, iridoida glykosider (agnusid och aucubin) och flavonoider (kasticin och
iso-orientin).
Kyskhetsträdet verkar ha en direkt påverkan på hypofysen för att hämma utsöndring av follikelstimulerande
hormon (FSH) och stimulera sekretion av luteiniserande hormon (LH). FSH föranleder granulosaceller och
tekaceller i äggstocksfolliklerna att växa och avge en follikulär vätska som innehåller en hög koncentration av
östrogen. Av den anledningen borde en hämning av FSH-utsöndring reducera förhöjda östrogennivåer. LH höjer
tillväxt av gulkroppen (corpus luteum) vilken stimulerar utsöndringen av progesteron. Sålunda leder
kyskhetsträdets påtagliga effekt på LH till en ökning av progesteronhalten, vilket kan normalisera balansen mellan
östrogen och progesteron. En förbättring av progesteronnivåerna kan vara speciellt värdefullt under den tid när
menopausen inträder, då menstruella oregelbundenheter är vanliga.
Kyskhetsträd hämmar också utsöndring av prolaktin. Provrörsstudier visar att speciella beståndsdelar i extrakt av
kyskhetsträd binder sig direkt till dopaminreceptorer i främre delen av hypofysen. Dopamin är den fysiologiska
hämmaren av prolaktin; följaktligen verkar det som om denna dopaminerga effekt hos kyskhetsträdet resulterar i
en hämning av prolaktinets syntes och dess utsöndring. Prolaktin har en undertryckande effekt på gulkroppen,
vilket leder till en reduktion av progesteronproduktionen. Om prolaktinnivåer hålls nere, skulle gulkroppen öka sin
produktion av progesteron. Därför skulle den normaliserande effekten på progesteronnivåerna med hjälp av
kyskhetsträd också kunna bero på dess dopaminerga effekt förutom dess LH-stimulerande effekt.
Kliniska fördelar med kyskhetsträd visades i en 3-månaders placebokontrollerad dubbelblind- studie med 37
kvinnor som hade menstruationsstörningar och ett latent överskott av prolaktin i blodet. Kvinnor som fick extrakt
av kyskhetsträd (20 mg) per dag hade en signifikant minskning av prolaktinutsöndring jämfört med placebo, en
signifikant genomsnittlig ökning under den luteala 5-dygnsfasen, en ökning till normala nivåer av progesteron
under den mellanluteala fasen och en minskning av PMS-symtomen.
Liknande förbättringar av PMS-besvär demonstrerades i en annan studie omfattande 175 kvinnor med PMS.
Kvinnorna fick antingen extrakt av kyskhetsträd eller vitamin B6 under 3 menstruationscykler i ett randomiserat,
kontrollerat försök. Vid försökets slut var 36.1 % av deltagarna i gruppen som fick kyskhetsträd symtomfria mot
21.3 % av patienterna i B6-gruppen.
Silverax: en gåva från Amerikas indianer

Silverax (Cimicifuga racemosa) är en populär läkande ört i Europa för behandling av kvinnomedicinska problem,
särskilt menopausen. Örten finns i skogsmarker i Nordamerika och dess rötter och rotstockar användes av
indiankvinnor under hela livet mot menstruationskramper, svåra barnfödslar och komplicerad menopaus men
även andra tillstånd som dysmenorré, kolik och reumatism. Indianerna introducerade efterhand örten för
kolonisterna som använde den för olika kvinnoproblem samt även sådana sjukdomar som bronkit, nervösa
besvär, inflammation och problem med livmodern.
Idag används silverax i stor omfattning i USA och Europa för att lindra menopausala symtom såsom svallningar,
svettningar, irritabilitet och vaginal torrhet. Den tyska E-kommissionen erkänner extrakt av silverax som ett
effektivt medel mot PMS, dysmenorré och nervositet förknippad med menopausen.
Den aktiva verkan hos silverax tillskrivs synergin i hela profilen av dess aktiva beståndsdelar. Dessa aktiva
komponenter inkluderar isoflavonen (fytoöstrogenen) formononetin, triterpena glykosider inkluderande 27-
deoxyactein, actein, racemosid, cimicifugosid samt även de aromatiska syrorna ferulsyra och isoferulsyra.
Cimicifugosiderna tycks påverka hypothalamus-hypofysaxeln, vilket ger positiva effekter på reproduktions- och
nervsystemen, medan de aromatiska syrorna tros vara antiinflammatoriska.
Forskning på djur antyder att silverax verkar på hypofysen så att den hämmar utsöndringen av LH. Höga nivåer
av LH förknippas med menopausala problem, speciellt svallningar. Därför är denna LH-undertryckande effekt
viktig för symtomreduktion. Dessutom binder sig fytoöstrogener i silverax till östrogen och orsakar en svag
östrogeneffekt, medan andra beståndsdelar befordrar en mild avslappning. Djurförsök har också visat anti-
inflammatoriska och hypoglykemiska effekter samt även effekter på lågt blodtryck, och begränsade försök på
människor antyder att örten också kan fungera som en kärlutvidgare.
Silveraxets kliniska verkan i behandlingen av kvinnor med menopausala symtom har demonstrerats i 5
kontrollerade studier där man jämförde extraktet med placebo eller östrogenterapi. Dessa forskningsstudier
påvisade att extrakt av silverax i doser på 80-160 mg/dag, medförde signifikanta förändringar i Kupperman-
indexet och en rad av standardiserade psykometriska skalor som mäter menopausala symtom. Dessa resultat
stöder den terapeutiska effekten av silveraxextrakt hos menopausala kvinnor.
Studier som utvärderar den långsiktiga effekten av örten har inte avslutats och det rekommenderas att läkare
följer upp patienter var sjätte månad och avbryter behandlingen med medlet i en månad mellan dessa intervaller.
Dessutom avrådes från en parallell behandling med örten och HRT, eftersom effekterna av denna kombination är
okända och skulle variera från patient till patient.
Kompletterande örtterapi för kvinnor

Traditionella örtterapeuter från olika kulturer kombinerar vanligtvis örter när de komponerar ett recept för sina
patienter. Den logiska grunden för att mixa växter varierar med den strategi som ligger bakom de iakttagna
orsakerna till åkommorna. Till exempel brukar växtmediciner som fokuserar på kvinnors hälsa typiskt nog stödja
lever- och njurfunktionen för att säkra friska avgiftningsvägar. Eftersom fysisk och emotionell stress ofta spelar en
viktig roll när det gäller att göra en kvinna känslig för oregelbundenheter i menstruationen och en förhöjd
irritationsnivå, blir örter med näringsmässiga egenskaper och med komponenter som stöder de kardiovaskulära
och centrala nervsystemen välkomna komplement till örter som i första hand tar sikte på hormonerna. Växter med
urin- och leverbalanserande effekter såsom rötter av maskros (Taraxacum oficinalis) är ofta behjälpliga för
kvinnor som upplever en räcka av premenstruella och menstruella problem. Brännässla (Urtica dioica) och
kardborre (Arctium lappa), rika på mineraler och näringsämnen, används också traditionellt i Europa och Asien för
att ge särskilt stöd åt levern, vilket kan hjälpa kroppen att behandla östrogen och reducera symtom på PMS,
dysmenorré och menopaus.
Inom ayurvedisk medicin anses shatavari och ashwagandha vara stärkande och föryngrande örter som har en
balanserade effekt på systemet och förbättrar kroppens respons på fysisk och emotionell stress. Shatavari är
traditionellt använt som en hormonmodulator och för att stärka levern och blodet, medan ashwagandha används
som en adaptogen och för att stärka njurfunktionen.
Örter med milt lugnande effekt såsom hjärtstilla (Leonurus cardiaca), citronmeliss (Melissa officinalis) och
bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum) är användbara för kvinnor som upplever symtom på
sömnsvårigheter, spänning eller oro i samband med menopausen. Hjärtstilla används traditionellt som ett
nervtonikum, som ett lugnande medel och för sina kärlstärkande egenskaper. Citronmeliss används också för att
behandla symtom på kvinnoproblem såsom huvudvärk, stressrelaterade matspjälkningsproblem, spasmer och
depression särskilt symtom relaterade till hjärtat.
Fytoöstrogener: extra fördelar för kvinnor

En hel rad av växtlivsmedel och örter innehåller biologiskt aktiva komponenter som kallas fytoöstrogener och som
kan spela en viktig roll för bibehållen hormonbalans och generell hälsa. Deras hälsofördelar tillskrivs mekanismer
som påverkar receptorställen för östtrogen, könshormonbindande globulin (SHBG), celldelning, angiogenes
(kärlinväxt i ny vävnad i kroppen), blodplättsansamling förutom anti-oxidanta och anti-inflammatoriska
egenskaper. Tack vare sin östrogenaktivitet är fytoöstrogener speciellt viktiga för kvinnor. De tillhandahåller
många av de hälsofördelar som hormonersättningsterapi erbjuder som t ex att skydda mot hjärt-kärlsjukdomar
och benskörhet, medan de på samma gång skyddar bröstvävnad.
Effektiviteten när det gäller silveraxets förmåga att lindra menopausala problem beror delvis på isoflavonen
formononetin, ett fytoöstrogent ämne. Fytoöstrogener tros ockupera receptorställen för östrogen och på det viset
påverka östrogenmetabolismen. Beroende på typ av fytoöstrogen kan dessa ämnen variera i styrka från 50 % av
styrkan hos kroppseget östrogen till så lågt som 1000 ggr svagare. På grund av sin låga östrogeneffekt hjälper
fytoöstrogener till att balansera östrogenfunktionen i kroppen; de ökar den när nivåerna är låga och reducerar den
när nivåerna är höga.
En hel rad av växtlivsmedel innehåller fytoöstrogener främst sojaprodukter, linfrö och andra legymer som gröna
ärtor och klövergroddar. Många kvinnor skulle kunna dra nytta av en kost som är rik på dessa växtlivsmedel,
eftersom de tillhandahåller en jämn, moderat nivå av en mängd fytoöstrogena ämnen. En sådan diet skulle
komplettera örtterapier under menopausen och betraktas i allmänhet som sjukdomsförebyggande.
Mikael Gunnarsson

Source: http://solpunkten.se/assets/pdf/silverax.pdf